Det är många nuförtiden som åker bort för att komma hem.
Det verkar som att dem som jag borde kallas kollega med alltid råkar ha en moster eller kusin eller föräldrar som har ett fantastiskt lantställe. Eller har de köpt en liten stuga i skogen för några pengar som jag säkert köpt andra onödiga och nödiga saker för. Dit kan de åka för att ta vara på det uns av kreativitet som inte dött av grå regn , surt suckande tanter eller doften av avund från grannen. Där landar de.
Innan stressen tar vid hinner de med både skogspromenad och två halvklara verk. Sen ska hyrbilen lämnas tillbaka, och de åker hem till det som ibland egentligen borde kallas borta - om man går efter magen.
Och jag avundas och längtar.
Ingen i min släkt har någonsin haft ett lantställe. Ingen stuga i skogen.
Jag, som brukar vara bra på att hitta bortförklaringar till varför jag inte har ro för min kreativitet, ser detta som ännu en.
Hur ska jag hitta hem om jag inte har någonstans att ta vägen?
En stuga på ett berg är allt jag behöver.
Jag tror Ingemar Stenmark kanske känner likadant.
4 kommentarer:
Det bästa med en stuga långt borta är att ingen ringer dit, tvn har bara få kanaler och internet finns inte. Bara skogen och samtalen. Och några brittiska kriminalserier..
Vilken tur att du har en vän i snöiga Jämtland som du kan åka till, när du vill!!!!
Idag VRÄKER det ner.. jag fattar inte att det är SANT!
Och jag hetsar vidare utan att ens kommentera vad du skriver. Jag förstår precis vad du menar, jag har aldrig heller haft ett landställe, inget retreat att åka till. Alltid fått anpassa mig, följa med någon, titta på, eller hjälpa någon att måla lantvitt i DERAS fina lantkök... säger hon bittert.
Jag tror att det är det jag försöker göra nu, skapa något som känns bra mest hela tiden. Följa magkänslan, hitta ett retreat och leva där. Jag tror att jag är på rätt väg.
Saknar er dock, så inihelvete.
Nu ska jag skriva APHAV som verifiering, det tycker jag är jätteroligt.
CC Kul att hitta dej här, men det var ju du själv som skvallra. Hoppas att det blir ni tre CC LS och FÖ som får komma till Leksand. Har ingen stuga men jag har puben inom krypavstånd, blir inga märken på byxknäna äns.
Ha de Trubbis
aphav hade varit mycket roligare att skriva än preedin
Skicka en kommentar