Överlämnande.

Jag satt på julaftonskvällen och pratade med min pappa och hans syster, och de mindes jularna förr i tiden, när de var små. Det var en väldigt romantisk bild de målade upp med levande ljus i alla fönster, en meter snö utanför dörren och hemmagjorda korvar och pressad sylta.

Jag älskar att sitta och lyssna på det där. Att höra hur det var förr.
Vi började diskutera hur "ungdomarna" nuförtiden vill fira jul och de andra tyckte att "det är synd att man inte bryr sig på samma sätt i dessa dagar". En typisk antagning som jag inte föraktar, utan förstår.
Men, jag tror definitivt inte att det är så. Jag tror att människan bryr sig om den på ANDRA sätt än förr. Inte mindre.

Tacos istället för julskinka?
Änglar istället för krubba.
Skånsk mylla istället för snö...
Rosa gran istället för grön?
Semester istället för klappar!

Nu gillar jag i och för sig en gammeldags jul, men det är ju bara smaken jag har.

Om någon ber mig förklara VARFÖR man firar jul så tror jag att jag hellre gräver ner mig i en fuktig skånsk vinterjord. Jag skäms över att jag behöver tänka mycket och länge innan den berättelsen kommer fram. Det hänger ju såklart ihop med att jag inte heller tror på det där - det har jag aldrig varken försökt eller gjort.
Julen i vår familj bygger inte på en historia som talar årtusenden, utan snarare århundranden.
Och jul betyder något annat för mig än för vem som helst annan. Jag har min bild av hur det ska vara, och du har din. Den religiösa historiken påtalar sitt sätt. Och den som vuxit sig fram ur mörker och bistra tider påtalar sitt sätt.
Men, jag märker att det finns många gemensamma nämnare. Och det är de som jag tycker är det intressanta och viktiga, och som jag vill att vi ska bevara.
Vänskap, värme och kärlek är några av dem.

Tradition betyder "överlämnande".
Jag tycker vi bör överlämna våra seder och bruk till våra barn och låta de förvalta dem hur de vill. Det kan låta hotfullt för alla konservativa julpoliser, men det är inte granen eller paketen eller sångerna vi lämnar över. De är bara symboler för den KÄNSLA vi vill ge dem.
Om vi skapar en fridfull och kärleksfull jul för våra barn - vare sig det är med eller utan paket, rosa eller grön gran - är jag säker på att det är en sådan jul som de i sin tur kommer vilja förmedla till sin barn.
Pappas romantiserade bild av julen med hemmagjorda korvar betyder ju inte att man måste ha hemmagjorda korvar - det symboliserar ju att de umgicks och lagade mat tillsammans och såg fram emot känslan som julen gav.

Jag kommer nog vilja ha Denniskorvar istället. Och slippa veta hur de görs.

Tiden förändras. Det är meningen.
Traditioner förändras - de försvinner inte.